northern line

jag har en läcka i mitt tak.
eller jag hade en läcka i mitt tak, min kära handy man har varit och fixat det nu.
det kanske kan förklara hur mycket det regnar i england just nu, hur grått och fruktansvärt trist det är.
att gå de två minutrarna från ytterdörren till tunnelbanan är ansträngande.
att gå de tio minuterna från tunnelbanan till jobbet är inte heller så lätt.
att stå och glo inne på jobbet är inte heller så himla fantastiskt.

jag skyller på vädret, jag känner att det kommer nu.
det är på väg, vinterdepression.
ingenting är roligt.
det är måndag igen och det är knappt jag kan gå ur sängen. men det droppar från taket.
knappt komma ur duschen. det är ju så varmt.

jag ska försöka ignorera faktumet.
därför ska jag nu ta på mig min lila, rosa och blåa blus, en svart kjol och vita strumpbyxor, en grön jacka och rosa halsduk.
och försöka kämpa imot det gråa.

sen kommer jag väl klippa av mig håret.
en förtelese som brukar ske när jag är uttråkad.

åh.


/ velma




de här bilderna är allt jag saknar,
sommardagar i parken mellan jobben.
maskerad söndagar i kentish town.
kvällarna på barfly där dave alltid blir för full. eller förgiftad som han själv säger.

jag älskar det


You Just Havent Earned It Yet. Baby. 2

nej det har jag inte, verkligen verkligen inte.
att jag kunde tro att jag var den enda som ser hur fin du är. med din lugg och dina glasögon.
ditt lustiga sätt att gå och ditt snea leende.
det var jag ju inte, utan hon går och håller i din hand. och du pussar henne på pannan.
och jag fick kanske den största reality checken i hela mitt liv.

otur i kärlek tur i spel.
jag ska börja spela lotto och bli miljonär.
flera gånger om.





You Just Haven't Earned It Yet. Baby

nej det kanske jag inte har.
eller jo det har jag fan i mig.
efter alla jävla psykfall och fåntrattar.

precis här är jag.
jag vill ju bara veta vad du heter, vad du lyssnar på för musik, hur ditt skratt låter och hur du luktar.
precis här är jag.
jag vill att du ska fråga vad jag heter, vad jag lyssnar på för musik, få mig att skratta, lukta mig i nacken och fråga vilken öl jag helst dricker.
och sen bara ligga där, prata om belle and sebastian och första gången man blev kär.

/v




sverige din jävel, jag älskar din stil



detta året fick jag ca två veckor sommar, de spenderades i en park på min lunchrast, med hundratusentals turister eller på en tunnelbana mellan två jobb.
sen fick jag en veckas semester hemma i helsingbögborg.
helsingborg är en jävla fitta.
som ett plank på geeloo heter.
helsingborg är inte en jävla fitta.
det är en vacker stad som tyvärr befolkas av idioter.
pretentiösa snobbar vars största nöje brukade vara att hänga på geeloo, så mycket som bara kundes för att kanske kanske kanske bli med i "geeloo crew" och få sitt namn i färg.
jag hette jordgubbe. inte alls cool nog för att få heta jordgubbe med färg. mitt val hade varit rosa. givetvis.

prententiösa snobbar som ägnade sig åt att hänga på gp, för att senare dra sig mot vinylbaren.
prententiösa snobbar som låtsades vara vänster, tyckte det var tufft att klaga på moderater, och vara så himla politisk korrekt som det bara finns. bara för att något år senare inse att nej det håller inte. klipp dig och skaffa dig ett jobb. bli som dina föräldrar. och släpp den där vänster grejen. börja rösta höger. varför inte folkpartier?
folk som pratade över internet, länge och mycket för att sen inte hälsa på kullagatan.
folk som klagade över bortskämda brats, för att senare dra på sig sina lagom slitna acne jeans för 2000, för att hoppa på 5000 kronors longboarden och åka ner staden med sin 7000 kronor systemkamera hängades över axeln.
det var ju så det skulle vara.
det skulle fikas på ebbas.
det skulle köpas kläder på tretton.
dricka en latte på espresso house.
försöka komma in på 20års gräns på PL.
det skulle drickas öl på gp.
röka smugglande ciggaretter.
åka över till danmark och supa på kronborg.
om man hade tur så kanske någon av geeloos beryktade crew såg en.
när man gjorde allt det där coola.
så man kunde få bli cool. på riktigt liksom

jag älskar helsingborg.
parkerna, havet, skogen, bruksgatan, gröningen, kärnan you name it.

människorna, geeloo crew, träskgänget, vegangänget, sketargänget, vikengänget, och vad de nu heter, kan jag leva utan.

fredagsfyllor på gp, dans i vinylbaren till håkan, ceasars, rage against the machine och bob hund i vanlig ordning behöver jag inte heller.

alla dessa jävla blickar. blickar som sa, jag vet vem du är, vi brukade dela vattenpipa i böga men jag tänker fan inte hälsa på dig. dra åt helvete kan ni göra.
blickar som sa, vi brukade gå i samma klass, byta om i samma rum och ha skåp bredvid varandra. du är inte snygg/cool/vänster/nerrökt/fjortis/indie/rik/låtsatsfattig/ nog att hälsa på. jag behöver inte er.


men det är okej, för om det är något jag har lärt mig så är det att det kanske gör ont.
det kanske är så jävla deprimerande att du inte vet vart du ska ta vägen.
det kanske är så illa att du hellre stannar hemma en fredagkväll, tittar på så ska det låta med dem gamle.

och det gör ingeting.
det är coolare än vad de någonsin kommer att bli.
med eller utan färg.

/v







badlands

vintern kom fortare i år.
ljusen på oxford street är tända och människor åker iväg.
världens bästa beata åkte till bondi beach australien,
och lämnade den perfekta lägenheten för sena nätter bakom sig.
precis bakom den billigaste och mysigaste puben man kan hitta på old street.
där man dricker tre öl för fem pund innan man går till mother. sådetså.
och hon lämnade mitt golv tomt, där madrassen som hon sov på de sista två veckorna brukade vara.
och hon lämnade allt jävla prat. alla de nätterna som vi brukade prata. om dave och ed.
om alla förbannad jävla män. om det jävla företaget vi brukade jobba för.
om vad som händer om man går till fabric klockan fem på morgonen.
om hur det egentligen är att bo på college.
om hur korkad men ack så söt pat är.
om hennes pappa. och min mormor.
om att åka bort. spelar egentligen ingen roll men bort.

innan hon åkte fick jag en karta, en karta över usa. med prickar för varje ställe som vi ska besöka utsatta.
och små kort där det står skrivet vad vi ska göra i varje stad. saker vi ska se och folk vi ska träffa.
men innan dess ska jag ta mitt pick och pack och dra till grekland. där ska jag tillsammans med min bästa vän njuta av att inte jobba. sådetså

men fram till dess stannar jag i landet i väst, slavar på en italiensk bistro och tänker på sommaren.
och det är ju inte så farligt. min drömman jobbar på teatern bredvid. inte fy skam

/ v


bring me home and have me

men det var ju fan vad jag saknar dig.

RSS 2.0