colour my life with the chaos of trouble

i fredags drack vi öl vid floden och åt choklad.
igår var vi på vanlig pubrunda i soho, träffade några pojkar och hängde med de i en gränd.
drack öl och citerade shakespear. sen hamnad vi på en smutsig klubb,
där vi mest satt på golvet, låg på golvet. med armar och ben i en jävla röra.

idag förstår jag att vi lever. ganska rejält för oss själva och alla andra.

med min karma kommer jag bli en gråsugga i mitt nästa liv

/ a

igår hade jag och emilia varit här i sex månader,
det firar jag idag med att vara rysligt bakfull. ni vet sådär bakfull så man vill inbilla sig att man är sjuk, men egentligen är man bara dum i huvudet.
precis vad jag var igår, fruktansvärt dum i huvudet!
kan vara något av det värsta och dummaste jag gjort.
eller nej föresten, detta är det värsta och dummaste jag gjort.

ångest?
nej faktiskt inte. för det är bara jag som vet om det, plus personen det rör. och dennes vän.
ångest?
kanske.

jag återkommer imorn när min hjärna och min kropp återgår till det normala.

later/ velma

anna: vet du vad?
tomas: nej?
anna: jag är singel
tomas: ååååååååååååh ÄNTLIGEN. alltså förra gången gick jag hem och fyllegrät i shanars knä över att du förtjänar så mycket bättre.
anna: jaha ja
tomas: ja men du är ingen förhållande människa, eller du pallar i 2,3 månader. sen så pallar du inte mer.

tystnad.
tomas: ja men alltså om du känner dig fyllekåt kan du alltid hångla med mig.
frida: eller med mig! på nattbussen.

jag tycker det är ganska kul att tomas känner mig så pass bra,
och han är faktiskt den enda av mina vänner som har träffat a, m och s.
fantastiskt.

ps. jag fick inget behov av att fyllehångla. tack ändå

här sitter jag, äter yoghurt, lyssnar på meatloaf och känner mig lite öm sen igår.
vi dansade oss svettiga till techno på mother i shoreditch.
yrade runt på gator och letade efter fest, hittade ingen fest så tillbaka till mother och mer mer dans.
vodka och vinglas. förolämpade en aussie när vi kallade honom tysk.
och en alldeles för sen hemgång.

och vet ni vad? det börjar bli varmt här. och det luktar körsbär när jag går till tunnelbanan.

/ velma

you say I never go for little
and I always need more
and you're a thousand dollar playboy
that I just can't afford

jag blir aldrig nöjd. ska vi inse det nu?
det finns alltid något bättre, eller hur?
kanske när det där första börjar gå över och man inser att jaha detta är allt.
eller när någon annan får en att inse att det kaske är roligare.
att inte veta, sådär  slutet på kvällen.
eller bara instinkten av att inte veta.

när dina tankar och planer inte är mer än tankar och planer som aldrig blir verklighet och fan vad jag är trött på det.
personligheter som är så olika som det bara kan gå och framtider som är så osäkra. eller?


när du du du du ser mig rätt in i ögonen och jag blir så nervös på tunnelbanan att det gör ont.
och när du får mig helt utan förmåga att säga något. inte ens ett litet knyst. för jag vill ju bara att du ska göra så som du brukade. sådär mitt ibland öl, soffor, rök och annat. när vi inte hade något bättre för oss och att bli full var det enda som vi planerade. precis så
 
och när du, den andra du, ser mig rätt in i ögonen, och det gör du aldrig annars och frågar om jag efter jobbet vill gå tillbaka hit, bland soffor och öl. och bara prata, bara vi två.
och jag hör mig själv säga, ja absolut fast jag vet att det är fel för att du kollar på mig på det där sättet och jag vill ju inte mer än att bara vara vänner. eller? nej jag vill mer. mer bland sängar, lakan, bussturer, vin och för tidigt morgonljus. jag vill mer.

eller på ett svettigt dansgolv, bland sprit och svett, det bästa jag vet. och han är ju så söt och ja du borde gå fram till honom skriker ens vänner. han är töntig du är snygg. och för fan inse du är en singelmänniska. du ska inte ha pojkvän. nej det kanske jag inte ska men nu har jag det. för att jag vill det? eller för att allting gick så jävla snabbt?

jag sväljer allt utan att veta varför och sen när det är försent förvandlas det till en klump i magen.

/ velma