colour my life with the chaos of trouble

när vi åkte nattbussen hem igår tänkte jag på kön,
eller kanske inte kön i bemärkelsen.
utan mest det vi skapat av det
i helsingborg handlar det om vem som på sin höjd hånglar med vem,
i london handlar det om vem som ligger med vem.
och visst, det har sin fina sidor att kunna gå ut och sen inte gå hem själv,
det har sina fina sidor att sova hos någon främmande varje fredag, lördag, tisdag, torsdag.
det har sina fina sidor att smaka på någon och sen glömma lika lätt.
men jag tröttnar så lätt,
jag tycker inte att det är så fint längre.
det finns väl något mer?

efter att ha läst alla dessa bloggar om hur tjejer inte ska behöva en man som tar hand om en,
om att det hindrar kvinnans utveckling. självständighet.
om att vi som tjejer inte behöver någon alls, för det stoppar vår självständighet.
om hur tjejer ska kunna ligga med precis så många som de vill,
utan att behöva få namn efter sig.

och alla dessa tjejer som i sina bloggar skriver; "jag vill fan inte sova med någon, jag vill bara bli påsatt"
bara för att de kan liksom.
för det är ju ett steg i rätt riktning, ett steg för oss tjejer att bli mer självständiga. ett steg för att bevisa att vi inte alls behöver någon man. någonsin.
och om hur alla dessa tjejer som skriver att de inte fungerar utan sin pojkvän, eller hur trygga de känner sig när han är där, de hindrar vår utveckling. feminism

men handlar det egentligen om det?
jag erkänner, jag är en av de här mesiga tjejerna som tycker om att sova med nån.
som tycker om att ha ett par armar runt mig,
som känner sig trygg när han ligger bredvid. eller går bredvid mig.
jag känner mig trygg då, och jag erkänner. jag behöver denna någon.
jag vill inte bara gå hem med främmande människor natt efter natt,
det är kul ett tag men sen så tröttnar jag.
driver jag tillbaka utvecklingen då?
driver jag tillbaka feminismen?
är jag ett dåligt exempel på en kvinna år 2008?

men saken är den att det handlar inte om kön,
det handlar inte om att kvinnan är överlägsen mannen eller tvärtom.
det handlar inte om att en kvinna inte ska behöva en man och vice versa.
det handlar om individen.
jag är en sån person som har ett behov av att ha en annan person nära mig,
andra personer har inte det.
det handlar om hur man funkar som person,

så kan vi inte släppa det här med kön en gång för alla?
kan inte alla som vill ligga rundor med allt och alla få göra det?
och kan den tjejen eller killen som tycker om att känna sig skyddad och trygg få göra det?
kan inte den som vill ha ett behov få det.
kan inte jag som bara vill ha ett par armar runt mig få ha det?

/ velma